Nobody dies as a virgin, life fuck us all.


Det blir aldrig en kaka för mycket.


You can hold my hand, just in case.

Everything will be okay in the end, If it's not okay it's not the end.

Tänk på det, en extra gång. Känn orden på tungan. Gå efter hjärtat, inte hjärnan eller andras ord som slår mot en. Även om jag har vänner och familj som är på mig, jag tänker inte lämna mitt hjärta helt ensamt. Då skulle jag också tyna bort snabbare än vinden. Igår hämtade jag ut mina ticets to heaven. Den 11 Mars åker jag äntligen igen, ska bli för bra för att vara sant att få träffa E igen. Efter då fyra månader utan varandra. ♥

Vet att det är ett jäävla tjat. Men har ni aldrig varit lycklig själva?

When something is wrong, it's worth fighting for.

Det är så frustrerande. Jag vet exakt vad jag vill samtidigt som jag inte alls vet vad jag vill. Jag vill inte gå i skolan, men jag vill bli färdig med allting hemma så att jag kan flytta och plugga eller börja jobba. Men vad ska jag plugga? Eller jobba med? Det är ingen som vill ta emot så unga som oss nu. Jag måste vara högt utbildad i allting känns det som, mer eller mindre. 

Jag vill inte vara fegisen som glöms bort samtidigt när jag tynas bort. Någonting bra vill jag göra och bli ihågkommen och sedd för. Vill inte stå där i mina nerslitna skor, i ett par kläder jag försökt få att matcha (samtidigt som de är storlekar förstora eftersom jag tror själv att S sitter bra på mig när jag gott och väl skulle behöva ett par XS) och glo rakt in i en vägg när jag egentligen vill synas, en liten bit, istället för att smälta in i mängden.

Nu tog orden slut som vanligt när jag vill skriva ett bra inlägg. Jag vet ju vad jag vill skriva, men det kommer inte ut ur mig. Men idag fick jag ett modellarbete av en bekant som (förmodligen) ska genomföras senare. Om ni letar efter en glad, någolunda stolt tjej, då ska ni leta här. Fick bara lov att flika in detta.

.. and dreams of para-para-paradise.



Coldplays nya som går hett i högtalarna och hörlurarna nu för tiden. Har aldrig varit ett större fan av Coldplay men nu har de allt gjort bra ifrån sig, först i tur att spelas sönder sena nätter.

Nu: MUM-lekion med Natalie.

And we said we would die together, some die young.


Ibland förstår man inte att det bra måendet bara är en tågresa bort.



Jag har många fina vänner, men väldigt få vackra. Min tolkning av vacker är snäppet/snäppen högre än fin. Och titta bara på min vackra Linda! Spelar ingen roll att hon är osminkad på bilden och hade jobbat med djuren på dagen innan jag kom och störde.

Satte mig på tåget till Rättvik igår efter skolan för att få komma bort litegrann och umgås med andra människor och vara i en helt annan stad som jag aldrig hade varit i mer än att åka igenom (sist sov jag mig igenom den biten också) Efter många om och men så hittade jag fram till Lindas skola (Läs: Linda fick hämta mig när jag inte hittade längre) och fick umgås med henne, på en skolvardag som vi inte har haft tillgång till sedan i nian. Då kändes allting helt plötsligt bra igen.

Bättre dag än såhär har jag inte haft på länge då jag även hann hitta en praktikplats som tog emot mig med öppna armar. Jag tror redan nu att jag faktiskt kommer stormtrivas. Jag har även skrivit kärleksbrev till min fina pojkvän som jag ska posta imorgon. Som grädden på moset fick jag och David lov att inviga Gustafs nya café idag. Jag skulle kunna äta biskvier hela livet. Klart slut på meddelande.

All I wanted was you. (I miss you.)



Jag har nog några av världens finaste vänner. Och mina ben läker sakta men säkert. Till sommaren är jag fin igen enligt hudspecialisten, men jag tar en dag i taget. Imorgon ska bli en helt okej dag med extrahjälp efter skolan så att jag klarar matten i slutändan och sedan åker jag till Rättvik och blir kvar där till Onsdag. Skönt att få komma bort, även om de nästan är samma sak, men lite längre bort. Helt lagomt, men visst längtar jag ner till Göteborg allt. Gör lite ont att inte ha fått träffa sitt hjärta på tre månader.

I still love you since the first evening.


Finaste Kurt.

Designar en tidningsguide och myser med Nirvana i öronen, finaste Kurt Cobains röst. Alla stjärnor kan inte leva för alltid. Snart 18 år sedan han dog i överdos, på min beräknade födelsedag. Om jag skulle ha vetat att 5 April var en speciell dag skulle jag inte väntat till att komma ut den 23;de.  


RSS 2.0